Gårdagen var en speciell sådan, ryggradsfadern fick ett avsked så värdigt det bara kan bli. Kyrkan är som bekant inte min grej, men att se uppemot 30 bilar efter ceromonin bilda och delta en kortege och sedmera dundra över de gamla markerna runt Bergunda ger en både gåshud och en vinkning av vad det var för betydelsefull människa som lämnat oss..inte bara för mig.

Efter att burit kistan och sänkt ner den i jorden och tagit ett sista avsked, är det oerhört skönt att veta att han dog lycklig och nöjd..

Och ja han får ligga med sjöutsikt som lovat..

/Högkvarteret